Hittade lite bilder på Annas Facebook från Norrbyskär i ÅK5.


Det är i alla fall jag i lila längst ut till höger. Söta regnkläder som jag för övrigt tror vi har kvar.

Anna Lu, Camilla, Jag, Jenny, Johanna, Lars och Sandra

Jag Jenny Anna och Camilla är ute och paddlar i regnet. Ser för övrigt två tjejer till vänster som ser rätt nöjda ut med deras lilla vm mössor.

Jag njuter av fjällen. Underbart!

Igår fick jag sådär oerhört ont igen i mitt bröst, samt smärta under mitt ena revben. Tills slut orkade jag inte ha så ont så jag besökte akuten för att hoppas att dom kunde hjälpa mig. Men de kunde dom inte. Fick inte den bästa läkaren som verkade tro att jag var där enbart för att det var roligt. Han sa till och med; Men du verkar ju i alla fall inte ha så ont nu. MEN JO, det hade jag. Bara för att jag inte gråter betyder det ju inte att jag inte har jätte ont. Jag fick till och med be om medicin. Men han menade som att det inte finns något som hjälper, och gav mig en tablett som varken gjorde bu eller bä. Då blir man besviken. Idag har jag ont igen, men det ska inte stoppa mig från att åka till fjällen. Väskorna är packade och vi ska snart bege oss av. Dock längtar jag till på tisdag, då ska jag träffa en läkare igen och fortsätta utredningen på min kommande och gåendes feber, samt min bröstsmärta och trötthet.

Hoppas det är bättre till veckan. Vanligen brukar jag ju kunna träna om jag inte har feber eller om jag inte har JÄTTE ont i mitt bröst, som igår. (I onsdag hade jag feber och igår hade jag får ont för att träna). Men nu är jag så less, vill tränna och känna mig pigg. Inte hängig och seg och ha ont hela tiden. Något måste dom ju göra.

Fjäller, här kommer vi!

Åh, jag vill ha denna serie. (Finns mer delar) Ge mig!

Lisa:
Hej var pluggar du mäklare någonstans? Jättefin blogg som jag kommer fortsätta följa!


Hej Lisa!

Jag pluggar på Luleå Universitet och går mitt första år. Sammanlagt är utbildningen 2 år, vilket är perfekt.
Många Mäklarutbildningar är i dagsläget 3 år, men med min 2åriga utbildning kommer jag ha precis samma möjligheter att söka jobb, och kommer vara en precis lika legitimerad mäklare som dem som läser 3 år. Vill du snabbt komma igång och börja jobba är Lulå perfekt med sina 2 år.

Kul att du kommer fortsätta följa.

Emelie

Jag använder flitigt Niklas skidglasögon då jag ska hacka lök. Mycket effektiva


Jag vet, jag är ingen kock. Men jag kan ju alltid lossas, för då blir alltid resultatet som bäst. Som med allt annat, om du tror på det du gör blir det oftast bra, och så även min soppa idag. Improviserade med lite köttfärs och gjorde en köttfärssoppa ala Emelie. Den blev faktiskt god, och det tyckte även Niklas. Vi får ju bara hoppas på att han inte ljuger för att han inte vill göra mig ledsen. Men då kanske han inte skulle vilja äta den ikväll som han också föreslog att han skulle göra ...

Det var ett tag sedan vi började så här tidigt, ändå hade jag inga problem att vakna på morgonen. Kom hem strax efter 12, och just nu gör jag verkligen ingenting. Borde sätta mig ner och plugga, vilket jag också ska. Har ringt lite samtal nu sedan jag kom hem, med lite mindre bra besked. Eller bra och dåliga, jag får inte tag i rätt människor, blir galen.

Dagen handlade i alla fall om skatterätt, och jag måste ju säga att dagens föreläsning var riktigt intressant.  Det handlade nämligen så mycket om fastigheter, eller rättare sagt, det handlade bara om fastigheter, så då blev jag glad. ÄNTLIGEN! Och det är ju bra, då går de alltid lättare. Men nu ska jag inte ta tag i skatterätt, utan extern redovisning. Hoppas jag inte drunknar i boken. Tjingeling

Vet inte riktigt vad jag ska säga, var på ultraljudet idag och kollade min galla, och det finns inget fel på den eller mina gallgångar .. Hmmm? Då återstår ju detta mysterium. Gud vad jobbigt. Då måste jag ju fortsätta att undersöka mig. De hade bara varit så skönt om dom sagt att det var gallan, och så gjorde dom någonting åt den och så blev jag frisk. Men nu måste jag fortsätta att må dåligt och vänta.

Efter UL for jag och hälsade på i Jävre hos Nilla. Molly var också där. Ja, tiden går fort. Nu är jag hemma, har ätit och är redo för träning.

Blev kvar lite kladdkaka från tjejbjudningen igår, en för övrigt mycket lyckad kväll hemma hos mig. Hoppas det kommer göras om oftare. Men åter igen till kladdkakan, den skall nu ätas och njutas till Wallander.

I fredags var det dags för den sista domarcupen för detta år. Både Niklas och Johan spelade under kvällen, och finalen gick inte av stapeln för än 01.40 på natten. Ja, inget att hurra för, men det finns ju inte så mycket att göra när det var så många lag anmälda. Som vanligt inomhus är min lillebror en gigant i målet, och ingen rubbar på honom där han står. Det är snarare han som rubbar på utespelarna. Ne, men jag är jättestolt över Johan, han gjorde det riktigt bra, precis som förra gången med A-laget. (Nu stod han för B-laget) Han har nämligen varit målis för båda lagen. Niklas spelade ju också, och det gick väl inte lika bra för deras lag, men för Nikke gick de rätt bra. Han kämpade på som vanligt, och kom in i matcherna mer och mer. Men tyvärr räcker ju inte alltid det.

Vill ni se på bilderna jag tog från cupen, klicka: HÄR!

Min hand var inte fager efter karaten på alternativveckan. Men nu ska ni veta att den ser riktigt bra ut. Vågar visa min hand för alla igen. Var faktiskt riktigt jobbigt då jag skulle prata med Chefen på banken, fick gömma min hand bakom ryggen. Kanske inte den bästa handen att visa inför ett första intryck.

Jag önskar mig lite sol och värme just nu. Kan väl inte säga att det är så trevligt att va hundågare i detta väder, men vill ju knappt gå ut, och så har man två poolarhundar som kan vara ute hur länge som helst i dessa väder. Ja. Ge mig värme. Nu är jag less.

Ååååh .. Ni minns då jag berättade om att jag fått jobb på Pitestäd tillsammans med Katta? Ja, jag trivs verkligen jätte bra där trots min korta tid på arbetet, men nu har jag fått veta att jag fått jobb på bank, Sparbanken. Hade en liten klump i min mage, men nu är den borta efter ett samtal med chefen på städet (Hon är  ju verkligen bara så förstående och toppen,). Det blir alltså bank för mig i sommar och inte städ. En heltid från 7 Juni till mitten av Augusti. Kan det bli bättre? NEJ. Och vad jag fattade de som är jag näst intill garanterad jobb nästa sommar då också, eftersom dom återanställer samma personer. UNDERBART! Kan det vara mer passande än bank då jag utbildar mig till mäklare?

Det roliga och mest smickrande var ju faktiskt då jag blev erbjuden jobbet. Jag "sökte" så gott som inte jobbet, utan erbjöds det på grund utav min personlighet då vi håller på med huslån osv. på banken. Hanna på banken frågade om jag sökte sommarjobb, eftersom hon fått ett så bra intryck av mig tyckte hon att jag skulle söka tjänsten som skulle va ledig till sommaren. Hon skulle rekommendera och prata med chefen om mig och sedan fick jag i sin tur träffa chefen, och efter 5 dagar ringer chefen och berättar att jag fått jobbet. Verkligen underbart. Kul att dom gillar min personlighet och tycker att den passar just på detta arbete, eftersom det är den karaktären jag önskar att vara också i mitt framtid yrke. (Hur nu det är?) Och vilken merit? Ja, jag ska sluta tjata nu, men jag blev så överrumplad och smickrad att jag blev bara tvungen att berätta de nu. Ni vet ju själva hur glad man blir, de där är ju den bästa komplimangen man kan få.

Så tacksam för jobbet på Pitestäd, men känner att jag fick vingar då jag får jobba på banken.

Så vill ni se mig i sommar är de bara att byta till- eller besöka sparbanken i Piteå.

Vad skulle man göra för mat idag då ? Ja, det blev en köttgryta med en massa grönsaker. Den såg ganska tråkig ut på bilden, men den blev faktiskt himla god. Bland det roligaste jag vet är faktiskt då man får vara lite kreativ med massa ingridienser. Och idag blev detta resultatet. Som sagt, den såg bättre ut i verkligenheten och smakade absolut bättre också än vad som kan ses på bilden.

Jag som hade tänkt överraska Niklas med färdig mat då han skulle komma hem, samt en efterrätt. Men nä, då kommer han självklart inte hem förän 17.30, så de blev att äta själv. Nu väntar jag bara på att han ska komma, äta, så jag kan äta min efterrätt. Smuldegspaj är väl inte allt för kreativt, men det är sååå himla gott och simpelt. Olikt mig att gåra "snabb mat" om nu smuldejspaj kan klassas till detta, men det passade bra idag, och därför blev det så.

Jag blir galen på skolan just nu, jag fattar typ ingenting, och jag känner att det måste sitta snart. De känns som om jag har ett skal runt omkring mig som inte vill ta in något. Även om jag suttit två dagar och enbart pluggat har jag hur många frågetecken som helst, och jag tar mig typ ingen vart. BLIR TOKIG.

Aja, måste typ ta hjälp av någon snart. Stackars den personen, den måste ju typ förklara ihjäl sig. Ämnena är i alla fall skatterätt och inledande extern redovisning. Önska mig lycka till imorgon, kan behövas. Börjar klockan 10.15 och slutar 18.00, sedan har jag fys klockan 21.00, ingen direkt dag att hurra för. Men förhoppningsvis en givande och utvecklande dag.

Idag är det alla ♥ dag. Jag och Niklas unnade oss var sin oxfile, och nu sitter vi här hemma och äter hjärtchoklad och lyssnar på musik. Synd att man inte fick spendera kvällen i soffan en sådan här dag. Men träningen uteblir inte. Så snart är det bara att bege sig ut i kylan och hoppa in i bilen. Det var min speciella dag.

When I see your face
There's not a thing that I would change
Cause you're amazing
Just the way you are
And when you smile,
The whole world stops and stares for awhile
Cause boy you're amazing
Just the way you are



Jag 15 år, Niklas 16 år - Här hade vi varit tillsammans en vecka. Alla ♥ dag disco 2007

(Klicka på bilderna blir dem större)

Balongtävling

Malin (lekledare) och Linns söta hund som fick följa

Insparkarna skulle fixa ett Aquaframträdande, och här är dom. Så jäkla bra

We <3 Isk

(Klicka på bilden blir den större)

Miss insparkad 2011

Klicka på bilden blir den större

Hittade detta underbara hem på en sida Anna visade mig: www.styleroom.se . Alla bilder kommer från en tjej som heter Livia.

En sänggavel gör man lätt efter denna beskrivningen.

1) Skaffa en playwood skiva, regla den för stabilitetn med regel runt skivan på baksidan.

2) Klä skivan med en skummadrass eller en gammal bäddmadrass, med spraylim eller häft pistol

3) Klä sedan med tyg eller tex skyskinn, spänn, och häfta med häftpistol på baksidan.

4) Om ni vill ha en slät gavel så slutar ni här och skruvar fast den i väggen eller på sängstommen.

5) Man kan även slå i möbelspik med jämna mellan rum eller klä knappar. Dessa sätter man lättast på om man förborrar skivan först så man kan fästa knapparna lättare på baksidan.

Vooollllla nu är det färdigt.

Ungefär så här ser det ut. Du rymms lätt två stycken i min och Niklas storlek. Mysig och perfekt.

Det är så kul att mina kusiner äntligen börjar gifta sig, eller äntligen och äntligen, de kanske inte är så lätt att gifta sig om man inte hittat sin respektive, men nu när alla börjat hitta sin partner känns de så himla kul att få gå på bröllop. Kusin Carro förra sommaren, samt Sussi som gjorde det utomlands. Sedan blir det Kusin Tomas denna sommar. Ja, längtar redan. Själv kommer det väl en vacker dag då även jag får göra detta. Och jag kan säga det, att det kommer inte bli billigt. Har kanske lite för höga krav på min klänning. Är till och med sugen på att fara till min favoritaffär som jag hört så mycket bra om, den ligger på Manhattan: Kleinfeld. Finns även en serie som går från den butiken nu, som heter: Say yes to the dress. Det var så jag hittade denna underbara affär, och även deras internetbutik som är helt otrolig att kika på klänningar. Ja, Manhattan får de bli. Så det är bara för Niklas att börja spara







... Och kanske för mig med. 

.. Men först skall det sparas till husrenovering



,

Idag stod curling på schemat, och herre gud vad kul det var. Svårt, men kul! Absolut något jag vill göra om.

Älskar de vita sängarna med pampiga sängramar. Sedan den vita träväggen på bild 2. Funderar på att göra en sådan i huset, skulle passa så himla bra.


3. Dessa klassiska stolar, lite retro. Det gillar jag. 4. Sedan älskar jag den stilrena tv-bänken på bild två NÄST längst ner. Åh, älskar att få drömma mig bort!

Ni kan inte förstå min glädje, jag klarade även tentan i marknadsföring. Livet är i lycka just nu känns det som. Även om jag har lite smått panik i det andra ämnena just nu då jag knappt förstår något, kan jag pusta ut en extra gång då jag klarat 3/3 tentor för detta år hitils. Nu kan man släppa dem och bara fokusera på de kommande tentorna, och inga omtentor.

Yipppiiii!

Källaren, som även har dusch och ångbastu!

Entréplan

Övervåningen med GOTT OM förvaring

Här kommer en liten tjuvtitt på planlösningen på entrévåningen.

Självklart har man börjat fantisera och målat upp i huvudet hur man vill göra om och placera möbler. Ja, jag har nog redan drömt klart hur det skall se ut på nedervåningen. Här är en liten snabbskiss på hur jag tänker, dock är det snabbgjort i paint så de följer givetvis inga mått. Ett köksbord i köket, och en liten extrabänk. Sedan i TV-rummet har vi soffan längst in tillsammans med en TV mot fönstren. Ett extrabord med stolar skall placeras i vardagsrummets början, och det MÅSTE va runt, gärna i gammalt stuk. Ja, jag drömer mig bort. LÄNGTAR!

Jag hade lite olika förväntningar när det var dags för besiktningen. Jag förstod att vi förmodligen inte skulle hitta några allvarligare sakdor på huset, men att det var i ett sådant Toppskick, det kunde jag aldrig tro. Huset är cirka 60 år gammalt, och att besiktningsmannen inte hittade några direkta fel är verkligen över min förväntan. Tack vare tidigare ägares vettiga beslut, och husets byggnad är så väl vind som källare på topp. Bra förutsättningar för både mig och Niklas.

Givetvis finns det färgsläpp på plåttaket, och det fattades någon bräda vid altan, men i besiktningssyfte är det inget att bry sig om. Bara skönhetsfel så att säga.

Känns verkligen bra.

Nu när jag har avslöjat att vi ska skaffa hus kan jag berätta vidare hur vi kom in på detta.

Sedan jag och Niklas blev tillsammans har han aldrig haft en tanke på att bo i lägenhet. Hur skall han då kunna leka med sina bilar osv.? Ja, jag har ju tänkt att det är bara för han att åka hem då han skall mekka med bilarna, men det är tydligen inte så bara. Nu mera spenderar han helgerna i Arnemark eftersom vi inte har ett garage i stan. Egentligen inte större problem, men Niklas började att prata om hus, mer och mer och mer. Han började till slut kika på hus på internet. Efter att tag insåg jag att detta med huskikande var ganska underhållande och även jag började kika. Till slut hittade Niklas en gulligt litet hus som vi bara for och kikade på. Jag var fortfarande öppen och ganska säker på att jag skulle fortsätta på i lägenhet, men efter vårt andra hus vi kikade på kände jag som Niklas: Det finns fördelar och nackdelar med båda. Och tar man ett bra hus blir inte kostnaderna per månad så mycket mer än 2000:- men lån och amortering (Givetvis kommer oförutsägbara utgifter, men dom får man spara till så då de väl händer har man råd att lägga ut för dem). Ja, så det fick bli så. Och till slut hittade vi detta söta hus på Degeränget som vi båda gillade och bestämde oss för. För mitt enda krav var att det skulle ligga när stan.

Så nu är det så här. Och jag tror vi kommer trivas utmärkt. Sedan älskar jag ju design och att renovera och göra om, vilket inte går i en lägenhet mer än en gång? Nu kan jag verkligen leva ut mina fantasier, pyssla i en eventuell rabatt, ja .. visst finns det mer att göra, mer slit och släng. Spec då vintern kommer och snöskottning. Men ni ska se, köper vi en snöslunga till nästa vinter kommer Niklas gå ut och skott frivilligt och jag slipper. Hehe.

Som ni ser är det enbart en dörr till entre, lite trist om ni frågar mig. Så i framtiden blir det att bygga ut något snyggare och mer välkomnande.


Ja, nu börjar det va klart. Jag och Niklas skall bli husägare. Känns så himla spännande. Tänkt att jag burit på denna hemligt så länge. Vi började att kika på hus redan före jul, och nu har vi äntligen hitta ett mindre hus som passar oss i smaken nära stan. Det blir på Degeränget. Ett 50-tals hus på 89kvm, med en biarea på 59kvm. Tomten är lagomt stor med sina 1060kvm. Och som gladast är väl Niklas att huset har ett garage.

Ja, det kommer bli lite fix och trix med fina möjligheter att bygga. Men vi tar ett steg i taget och vi kommer börja med tapeter och möbler till alla rummen. Sedan i framtiden, vad nu det är, så blir det en utbyggnad framtill. Då själva entrén inte är så välkomnande. Men det är kul att flytta in i något som inte är perfekt, för då kan man alltid spara, spåna och dröma.

Ja, nu vet ni det. Mer fakta kommer eftersom. Vi får i alla fall flytta den 29 april. Jippi!


Ett mindre kök i gråa toner. (Inte blaå som det kanske ser ut). Här ska vi behålla själva köksinredningen, men kakla om och tapetsera med en ljus färg.

Gårdagen slutade inte riktigt som tänkt. Begav mig på träning som planerat, men väl på träningen fick jag så himla ont i magen och började må illa. Fick ringa Niklas och han kom och hämtade mig. Kändes inte så trevligt ifall jag skulle va tvungen att spy eller något sådant med massa vänner i bilen. Så Niklas hämtade mig, och efter ett konstaterande att jag inte alls mådde bra ringde vi in till sjukan för rekomendationer. Ja, självklart var vi tvugna att åka in. Där fick vi vara i cirka 2h eller något. Vid halv 1 i alla fall fick vi rulla hem efter en massa prover. Men jag är glad över detta, för nu har jag fått utskriven lite medicin som jag skall ta varje dag så jag slipper allt detta. ( I alla fall tills ultraljudet ) Gårdagen bjöd även på en spruta, jag som ALDRIG brukar va rädd för sprutor. Men då jag får veta att hon skall sticka sprutan i kärlekshandtagen/rumpan blev jag lite nervös. Men ett litet stick sedan var det klart. Hon sa att jag kunde bli lite öm, men så här ont trodde jag aldrig att jag skulle ha. Är jätte öm precis i det området där hon stack in nålen, precis som om jag har världen lårkaka fast på rumpan då ....

Jag somnade kring ett och var helt slut. Idag tog jag sovmorgon då vi inte hade några lektioner, och dagen har spenderats med plugg. OJ SÅ KUL! eller så inte ... Detta med bokföring är verkligen ingen höjdare .. Men men, det är oerhört nyttigt vilket kanske är huvudsaken ..


Nu ska jag och Niklas in till stan.

Kram

Jag hittade min kusinbarns blogg idag. Underhållande att läsa. Här kommer ett litet utklipp från hennes blogg:

Gårdagen: var med david och Philip igår riktigt trevligt hade vi!!!!! :D:D

Idag är en sån här dag då jag känner mig deppad för att Michael Jackson <3 är död någon tår här och där och lyssna mycket på hans låtar och be till han, brukar oftast bli bättre med goda vänners sällskap ringer väl David och Philip då vi brukar ju ha jätte kul tillsammans alltid trevligt att hälsa på! :D

Ja, Michael Jacksson är onekligen en stor idol till Matilda.

Jag kanske också skall börja göra en massa smilies och figurer? Kanske blir roligare att läsa då?

Ja sommar 2006 är ju något jag aldrig kommer att glömma. Jag tror verkligen det är omöjligt. Så mycket man fick uppleva på en enda sommar är svårt att uppleva på flera år. Här kommer en tillbakablick med lite bilder.


1. Jag och Jenny hade länge drömt om detta lag; Länslaget. Ska jag vara helt ärligt tror jag ingen av oss trodde att vi skulle klara det. Men det gjorde vi. Här är våran första tunering tillsammans, i Sikfors. Tyvärr kom vi tvåa, men det spelar ingen roll.

Jag minns då Jenny Bladh ringde till mig strax efter jul, hon berättade att dom vill att jag skulle komma på ett av deras länslagsläger, för tydligen var det ett misstag att jag inte redan var med i truppen. Tydligen var det tränare som ringt och klagat, för jag borde vara med i länslaget. Ni kan inte förstå känslan, att redan bli petad från Zoonlaget, och sedan ringer dom och säger att tränare ågrat sig och att dom gjort fel och att jag visst skall platsa och försöka ta en plats i länslaget. Tårarna sprutade den dagenm jag har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv.



Sedan gjorde jag och Jenny det igen. Vi lyckades ta oss vidare från Sikforscuppen till Junsele. Ja, då svävade jag och Jenny på rosa moln. Vi fick uppleva våran dröm tillsammans, och vi fick en massa tröjor och dressar som vi var mer än stolta över. Gud vilken känsla. Tyvärr slutade inte Junselelägret allt för roligt. Många av oss fick magsjuka, jag vet inte om det var vattnet eller maten som var förorenad. För det var inte bara vårat lag som var drabbat. Många hade spelarkris på slutet. Men jag klarade mig utan, dock fick jag hälseneinflammation och kunde inte avsluta den sista matchen under turneringen. Då var jag rädd, så rädd att jag skulle bli petad från truppen till nästa steg eftersom jag inte kunde visa upp vad jag kunde. Men det var då Jenny Bladh kom fram till mig, när tårarna rann som mest och sa; Emelie, du har visat upp vad du kan. Vi vet vad du kan. Du behöver inte vara orolig.



Och så var det, jag behövde inte oroa mig, för jag blev en av de 16 som blev uttagna till Elitlägret i Halmstad. Det mål jag aldrig trodde jag skulle uppnå. Men ser ni, där uppe i bild står jag och får representera norrbotten som en av de mest talangfulla 15-åriga spelarna. Ni kan inte fatta vilken känsla det var. Helt otroligt. Tyvärr kom inte Jenny med. Och jag kan erkänna att jag grät en skvätt för min egna lycka och för Jennys sorg. Jag önskar vi kunde ha upplevt detta tillsammans, för det var så mäktigt. Väl i halmstad skanade jag henne fruktansvärt mycket, för jag och Jenny hade ju alltid haft varandra och jag hade ju inte sökt kontakt med någon speciell i laget, så jag kände mig lite utanför om jag ska vara ärlig. Men upplevelsen går inte att förklara, och som jag utvecklades. Det är otroligt vad en vecka kan göra.



Och inte nog med Halmstad, Junsele, vi for även till Gothia med laget. Och den sommarn var ju även första sommaren med moped. Så vi alla tjejer i laget var värsta moppebrudarna. Och för er som inte minns är sommaren 2006 den bästa sommaren vi haft sedan jag föddes vad det gäller väder. Det var så varmt och det regnade nästan aldrig.


Sedan hade jag en hel del andra saker på hjärtat som hände denna sommar eller detta år:
+ Konfirmationen - Underbara vänner träffade man då
+ Stockholm med Anna - En upplevelse
+ Norge med mamma Micke Malin och Johan - Nästan den roligaste resan jag varit på

Och sedan slutade sommaren tyvärr med att jag slet av korsbandet. Och jag kan aldrig sluta att fundera i vilket lag jag hade spelat om jag inte gjort detta? Jag tror jag hade gått längre, för ni skulle ha sett mig. Jag har aldrig varit så bra. Men det var även i slutet av året 2006 det kom en människa i mitt liv som satte plåster på såren. När jag var som mest ledsen över mitt knä och min fotboll; Jo Niklas. Slutet gott alltid gott.